Jag är en klant, och ni hade rätt


Jag har ju hjälp av SAH. Heter de så?
Jag vill bara säga att jag lider av cytohjärna då jag snart ställer skorna pga cancer i både skelett och lever.

Japp, jag har tagit nattmedicinen och blir lite så där hallonskallen.

Det blev ingen röntgen. Det var ju helt omöjligt att dricka en liter kontrastvätska.
Så jag fick morfin och Omeprazol intravenöst i min portacat.

Ingen skugga ska falla på EAH för detta.
Anna heter sköterskan. En underbar tös med plirande lyckliga ögon och hon kramade om mig när jag grät av smärta.

Felet ligger hos mig som inte ringer när jag borde.
Jag lovar bättring där.

Sedan har en ny ångest presenterat sig för mig: Dödsångest att jag inte överlever julen!
Jäkla trams, Peggy 💀skärp dig nu!
Det finns orsaker bakom vissa ångestar (ordet finns inte, jag vet, men det får bli min sista julklack till er, bloggare.
Om ni visste hur mycket jag uppskattar er. Ibland gråter jag, ibland skrattar jag sönder mig.

Klockan är fem och jag ska sova lite.
Imorgon kommer läkaren (Ingrid) tillsammans med en sköterska.
P
Vi får se hur det går.

Och mina underbara assistenter ska julpynta. Vilken lyx:)

[ förutom att jag inte överlever julen ]

Och snälla snälla när det väl är dags, låt det vara som att man släpper taget, och sedan flyter man liksom bort.

Yey!

Här en bild på en ung Peggy. Gissar att jag är ca 22-23 år här.
Jag gillar min livsglädje man kan se i ög
….

20121128-051025.jpg

Om Peggy Bell of Sweden

My thoughts are as unique as yours. Let's have a fusion Visa alla inlägg av Peggy Bell of Sweden

30 responses to “Jag är en klant, och ni hade rätt

  • victoria

    Åh Peggy, jag känner mig helt tom på ord när jag läser.
    Kramar

  • victoria

    Peggy, en liten fråga bara; var är din familj i allt detta?
    Kramar mera och min lille Nisse hälsar

  • victoria

    Skönt att dom finns där i alla fall 😉

    • Peggy bell

      Absolut! De gör orecis allt de kan.
      Inte buslätt då jag är den enda i gamiöjen som har körkort och bil
      Min syster lyser dock med sin frånvaro, så där har jag gett upp.
      Eller ska jag skicka henne ett surt mess.

      Jag har nog gått i barndom och baserar mina besöut på vad som ligger i blöjan.
      Jag lollar på Magnum på natten och lever ibland djävuens advokat på stolpskoltten på Avpixlat och Flashback. Det händer att jag matar tollen på Aftonbler då man ser några SD:are. Man kan liksom inte låta bli då de enda srgument de har : ”PK” och ”:svenskfientlighet”.
      De stöfsta PK:isterna härstammar ju från SD.
      Det brukar vara så vid ett misslyckesparti där endast enfrågespartti moppsar upp sig
      🙈🙉🙊

      Godmorgon mina bloggvännerr
      Jag blir så glad när jag vaknar ocg swe era kmmentarer. Ni är stolta och omtänksamma och jag vill pussa varemda er på pannan.

      Idag kommer läkare (Ingrid)från SAH och sprutar in magmedicin och morfin.
      De tror jag har magsår! Yeeey!

      Nåväl, livet är jävligt ibland, men jag kan jävlas tillbaka.

      Puss & Kram på sina ställen och smisk på andra!

  • Caroline

    Vad snygg du är å vilken styrka i blicken :-O
    Tur du fick hjälp 😉 ja det är den ständiga å långvariga värken som driver iväg med en in i ett töcken av förtvivlan å smärta men INGEN ska tolerera sån smärta och ångest!
    Min ena katt som knycker tuggummi och mitt the hela tiden hälsar till din söta vovve som inte heller vill va så ledsen. Efter ett smaskande på tuggummi så släcker han törsten med mjölk å mitt the som han både dricker å slevar upp med hela tass-armen 😦 Nu är tuggummit gömt å poslinsfat över thekoppen.
    KRAM till dig å vovven

  • Åsa

    Normalt sätt kommenterar jag aldrig bloggar av människor jag inte känner eftersom skrift i sig kan bli stötande trots att det inte är så man menar men känner att jag kan bara inte låta bli nu.
    Jag får uppdateringar när du uppdaterar och jag följer din blogg troget. Min mamma dog just i cancer så jag känner med dig o tanken känns så avlägsen att inte få läsa dina bloggar, din humor som i många inlägg speglas gör mig glad. Tänk att sitta i din sits med ångest, smärta o allt vad det innebär o ändå få till denna humor.
    Jag önskar att du slapp lidandet men att vi andra får ta del av mer av dig. Sköt om dig så mycket du kan

    //Åsa

  • Helen

    Du missar inte julen..
    Du kommer att fira den.. Antingen här eller där det inte finns någon smärta längre.
    Jag önskar dig en smärtfri dag, även om det är svårt. Önskar det fanns nåt vi kunde göra för dig…
    Massa kramar!

  • Anne-Lie Kronohage

    Godmorgon Peggy! Du är en klog tös som nu inser att inte gå för långt i smärta, det ger bara mer ont och stoppa Olle i grind är det som gäller varför plåga dig mer hjärtat ❤ Det kanske inte hjälper att jag berättar men en gång har jag varit över och det kändes så skönt ,upphöjt skönt och ljust och lättsamt och jag skall säga dig att de hade problem att få tillbaka mig för mitt medvetande sa att här stannar jag , det passa mig bra, det är sjuk men där försvann min dödsångest och det tror jag vi alla bär på more or less! I alla fall så ses vi snart och då blir det hamburgare och Kärlek ❤

  • Zombie - Devouring Brains Since 1984

    Fina Peggy. Du kommer att få stanna över jul skall du se, det är det enda som vore rätt i den här situationen. En riktigt drömjul.
    Jag hoppas att värken försvinner för dig. Kram.

  • Marie Hagberg

    Finaste Peggy. Hoppas att du överlever den här julen och får fira många till, oavsett var det blir någonstans.
    Och så vill jag passa på att berätta att en liten julgåva är på väg in på kontot från Anders i Täby. Önskar så att det fanns något mer jag kunde göra för dig!

    Kram från Marie

  • ylwalii

    *lämnar en varm kram, hittar inga ord*

  • anna-greta blixt

    fint foto på dej önskar så att jag kunde sitta å hålla din hand när ångesten kommer hoppas din asistenter gör det kram

  • Charlotta Cleman

    Kära. Ja, det blir som du skriver: ”flyter bort” så egentligen behöver du inte ha ångest. Men det är ju lätt att säga … Hoppas få se några rade från dig på julafton.
    Fotot. Du var lika vacker då som nu.

  • Roger J Lundkvist

    Jag brukar kunna läsa dina ord utan att tänka för mycket….för om jag låter de känslor som dyker upp i skallen få flöda för fritt så ser jag inte tangenterna för alla tårar som väller fram. Idag gick det inte längre att ha den kontrollen. Det är med djup…mycket djup sorg jag har läst din blogg idag..

    Jag önskar verkligen att jag kunde vara med dig under denna stund och ge dig tröst i din sorg över dödsångesten. Jag vet vad och hur just den är. 2 gånger har jag avlidit men doktorerna har fått igång mig. Ena gången var det med egen hand, orkade inte leva längre under de förutsättningar jag levde under så jag svalde en hela brännvin med en burk tabletter av det starkare slaget. Jag lämnade inget förklarande brev efter mig då beslutet kom hastigt.

    En kompis upptäckte mig i min situation och plockade in mig i sin bil och körde mig till sjukhuset i Mora. Där blev det magpumpning och motgifter o allt annat de gör. Jag fick hjärtstopp under behandlingen men de fick igång pumpen till slut.

    Andra gången drack jag 2 1/2 liter hembränt och fick akut hjärtstopp. Jag hade dråsat ihop utanför en affär där personalen tillkallade ambulans, sjukhuset var bara 1 km bort så den kom fort. Även den gången fick de igång mig, men jag var enligt akutpersonalen död i minst 4-5 minuter. Jag fick troligen hjärnskador. Minnet är förstört, närminnet funkar inget vidare.

    Men jag lever fortfarande, idag som nykterist . Har så varit nu i 7 år.

    Jag fick dödsångest efter dessa händelser i mitt liv och har så fortfarande. Jag tar en dag in taget men ibland är det mycket svårt att finna en anledning att ta ett andetag till…. Jag vill inte leva och du vill inte dö…konstigt hur det kan vara. Jag har dock lyckats vända lite på tänket med hjälp av DIG Peggy Bell. Jag har skämts över hur jag ibland tänker och försöker finna nya anledningar varje gång jag vaknar för att finna orken att gå upp ur sängen och ta tag i det liv jag ändå faktiskt har.

    Jag har ibland riktigt bra dagar och de blir fler och fler för varje år, men det är så tungt att läsa att du inte får denna jultid eller fler år att leva. Idag brast det totalt. har suttit och gråtit under tiden jag skrivit. Det är svårt att se tangenterna genom tårarna… Skulle så gärna ge dig livskraft av den jag har fått tillbaka 2 gånger om så vore möjligt. Livet är så inihelvete orättvist!!!

    Önskar dig en smärtfri dag utan ångest om så vore möjligt….

    Roger JL

  • Rosi

    Styrkekram från mej 🙂

  • Ann Hanneroth

    Hej Peggy
    Läser din blogg, då jag har en cancersjuk make, som inte vill hjälpa till själv, enligt min mening, att se positivt på framtiden, även om han är dålig.
    Om man inte rycker upp sig, utan bara tycker synd om sig själv blir man ännu sjukare, men som en gammal arbetskamrat till mig alltid sa, han orkade inte vara med negativa människor, för han hade så svårt med detta, då blev han själv negativ, och orkade inget.
    Ta bara in positivt och positiva tankar, så blir dagen glad. Ja, jag förstår hur du tänker när du läser detta, lätt för mig att säga, som inte själv är cancersjuk, jag fick malign i ansiktet i somras, är nu opererad, och skall vara bra enligt sjukvården, får hoppas på detta efter vad man hörde på nyheterna igårkväll och radion idag.
    Jag förstår i din situation hur du mår, för jag följde min pappa i 3½ år för 30 år sedan, och fortfarande kan jag höra hans ord, när han sa efter 3 års sjukdom och massor av cellgifter (han fick störtblödning från strupen, och min syster hittade honom på toaletten och körde in honom akut), om jag hade fått dra en suck till, hade detta helvete varit över.
    Det är inte lätt att välja, vilket man vill, om man åsyftar till killen ett par inlägg upp, som försökt ta sitt liv, ibland kan allt kännas totalt nere och när nerver och smärta rycker i en, så vill man inte, och därför känner jag på mig Peggy, att du får uppleva julen också i år, och hoppas att din assistenter (dom är änglar) gör det fint hemma hos dig och pyntar så du känner julefrid och stämning. Du är en fighter Peggy, och du har så många vänner omkring dig, så du känner glädje med detta.
    Vänner är det bästa man kan ha. Jag har tre gamla väninnor sedan 57,43,26 år
    och det är tur att man kan skriva av sig till dom och beklaga sig, och få stöd, när allt ibland känns urkasst och tråkigt.
    Jag tycker att du är tuff, som har gjort denna blogg, och hoppas att detta är till glädje för dig, även om du kanske pratar med helt okända personer, men bara detta visar att där är ngn som bryr sig om dig, tar sig tid att sitta ner och läsa och kanske svara tillbaka. Det är värre med samhället idag, där man skall skriva alllt på e-mail, och inte få svar, eller som jag hade det till sist på mitt arbete, som jag slutade efter 41 år på samma företag, och skulle man säga ngt så skulle man skicka e-mail till varandra, fastän vi satt i rummen bredvid varandra, det tycker jag är det mest nonchalanta man kan ha och opersonligt också, man känner att man inte är önskvärd eller nåt ??????
    Skickar mitt andra pigga-upp-kort till dig idag, och hör av mig så snart jag kan igen
    Kram till dig
    Ann

  • Annika

    Jag har en undran Peggy. Vad skulle kännas meningsfullt för dig just nu? Vad orkar du? Skulle du vilja resa iväg nånstans? Det finns ju en del saker du kanske har möjlighet att göra men i det skick du är orkar du inte ta itu med det.Beroende på hur du mår så vet vi alla som vill hjälpa dig hur vi kanske kan komma med ideèr och förslag och möjlig-göra saker för dig.Har följt andra som varit och är jättesjuka i cancer och dom hade både bra och dåliga dagar.Kanske kan vi hjälpas åt att fånga dom bra dagarna? Kramiz Annika

  • Roger J Lundkvist

    Hej Peggy… Jag hade en mycket tung tid 2004 då ingenting fanns kvar att leva för. Jag var i en djup depression och vägen mot ett snabbt avslut blev för var alltmer självlysande… Då fick jag några minidiscar av min vän Hjulben att spela. På dem fanns Lars Demian, en för mig okänd trubadur.

    Det var då det, idag är han min husgud… =) Hans musik fick mig att inse att ingenting kulle vare sig bli bättre eller sämre om jag gjorde allvar av mina funderingar. Hans musik & texter räddade mig. Han kan inte göra det för dig, det är jag mycket medveten om. men kanske kan han ge något annat…

    Jag tror verkligen att du skulle gilla hans musik. Om inte…tja allt är möjligt… Ge honom en chans! Gå till youtube med den adress jag bifogat…du vet nog hur man copy and paste….lr hur Peggy? =)

  • tova

    Jag tror absolut att det är som att flyta bort, som att omfamnas av nåt varmt och behagligt, där ingen mer sjukdom eller smärta finns! Man måste bara våga släppa taget och börja den nya resan.. vart det bär, det återstår att se 🙂

  • Blackfairy

    Jävla fakkings pisscancer… ‘:(

  • Linda

    Åh, fina Du ❤ Jag önskar att Du slapp gå igenom detta.. Jag lider med dig och tänker på dig varje dag. Jag känner dig inte personligen, men när jag läser din blogg känns det som om jag inte gjort annat. Jag känner igen mig själv i ditt tankesätt. Jag beundrar dig starkt för att Du kämpar som Du gör. All värme och kärlek till dig, Peggy 🙂

    Jag finns på Facebook om Du vill: https://www.facebook.com/linda.salomonsson.3

  • Dick Lindkvist

    Jag saknar ord
    Jag gråter
    Kram vännen

  • Eva Svensson

    Så snygg!

  • Marie Hagberg

    Peggy, är du kvar? Det var så länge sedan det kom en uppdatering…

Vad tycker du?:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Välkommen till Kaoset

I kaoset härskar djuren över människorna

Bonnie's Blog of Crime

My Life of Crime, Murder, Missing People and such! Above all else, never forget the victim, that the victim lived, had a life and was loved. The victim and their loved ones deserve justice, as does society.

ADHD i vardagen

Just another WordPress.com site

hydraul

Where it gets messy...

Ewa Lev Livet !

Livet är inte bara en lek , det är en dans på rosor också ..

TANKESMEDJAN

Smått och gott i vardagens labyrint

5 söner och 1 man

(och så jag förstås)

kyrksyster

Kamp och glädje - så är livet.

ghostalive

Politik och samhälle. Nära och kära. Trams och allvar. Kändisar och okändisar. Brott och straff. Glädje och sorg. Cancer och annan skit. Livet helt enkelt.

En trevlig tjej

Det är synd att det är så få tjejer som är trevliga nuförtiden.

Post it Notes from my Idiot Boss

delivered directly to my computer monitor on an all too regular basis...

Affes Statistik-blogg

Statistik, politisk satir och betraktelser

George med Liemannen bakom axeln

George, jag lever med en dödlig cancer som jag pratat om i TV-serien som heter Himlen Kan Vänta

Hoebloggers's Blog

4 out of 5 dentists recommend this WordPress.com site

Tysta tankar

Lärandet börjar där den trygga zonen upphör

%d bloggare gillar detta: